orto.nu

Skada: Luxation armbåge

På akuten

• Som vanligt - anamnes, inspektion, palpation. Distalstatus är extra viktigt, särskilt ulnarisnerven kan påverkas (sensorik ulnart, fingerspretning).
• Slätröntgen.
• Om samtidig fraktur:
  • Diskutera med bakjour. Om felställd så ofta operation.
• Reponera, vid dorsal luxation av underarmen (vanligast):
  • Ordinera t.ex. morfin 5 mg och midazolam 0,5-1 mg i.v., vänta några minuter.
  • Håll armbågen flekterad ca 45°, drag i underarmen medan assisten håller emot i överarm.
  • Om det inte hjälper så prova att trycka med tummarna på olekranon från dorsalsidan.
• Efter reponering:
  • Undersök distalstatus igen.
  • Kontrollera stabilitet genom att extendera, flektera, pronera och supinera i armbåge, om det går att extendera (även passivt) utan re-luxation så är armbågen stabil.
  • Sätt gips, lång dorsal gipsskena med 90-100° i armbåge, lätt pronation.
  • Kontrollröntgen.
  • Återbesök med kontrollröntgen, avgipsning och stabilitetskontroll efter 1 vecka (se nedan) [1]
• Det är vanligt med re-luxationer och 50 % får kvarvarande nedsatt ROM

På återbesök

• Avgipsad kontrollröntgen. [1]
• Kontrollera röntgenbilden.
• Kontrollera stabilitet i armbågen genom att flektera, extendera, supinera och pronera armbågen:
  • Vid tydlig stabilitet: remiss till fysioterapeut. [1]
    • Undvik varus- och valgusvackling i 2 månader. [1]
    • Undvik töjning i laterala ligament. [1]
    • Undvik axiell kompression av underarm. [1]
  • Vid instabilitet: sätt nytt gips i ytterligare 2-3 veckor, därefter nytt återbesök. [1]
    • Lateral kollateralligamentskada opereras, men sällan medial.

ICD-10

• S53.1: Icke specificerad luxation i armbåge

Länkar

1. Rutin för armbågsluxation, SU (giltig från 2015-11-12)
2. Ortopedi - patofysiologi, sjukdomar och trauma hos barn och vuxna av Magnus Karlsson, Jón Karlsson och Harald Roos, ISBN 978-91-44-09084-9