Det är ökad risk för DVT vid immobilisering som gipsning och ortosbehandling, vid immobilisering p.g.a. sjukdom samt efter operation. Även ökad risk vid t.ex. östrogenbehandling inkl p-piller, graviditet, postpartum, övervikt eller rökning. I vissa fall ges profylaktisk behandling, såsom vid hälseneruptur, efter höftoperationer och vid immobilisering p.g.a. sjukdom. Man kan få DVT trots profylaktisk behandling.
Muskelventrombos i underben behandlas på samma sätt som DVT [1].
Man kan ta blodprov med D-dimer, om symtomen är nytillkomna och D-dimer är normalt så kan man avskriva misstanke om DVT, om det är högt så är det ändå inte säkert DVT.
Utred med ultraljud vid misstanke, behövs oftast inte göras nattetid men man kan behöva sätta in behandling direkt i väntan på ultraljud.
Räkna poäng enligt Wells score vid misstanke:
| Malignitet, under senaste 6 mån eller palliation | 1 |
| Paralys/pares/gipsbehandling av ben | 1 |
| Immobilisering > 3 d eller större kirurgi inom 4 v med narkos/regional anestesi | 1 |
| Ömhet/smärta längs djupa vener | 1 |
| Helbenssvullnad | 1 |
| Vadsvullnad > 3 cm jämfört med andra benet | 1 |
| Pittingödem i det symtomatiska benet | 1 |
| Ytliga kollateraler (ej varicer) | 1 |
| Tidigare objektivt påvisad DVT | 1 |
| Alternativ diagnos minst lika sannolik | -2 |
0 poäng: avskriv misstanken.
1 poäng: ta D-dimer. Om negativt så avskriv misstanken, om positivt så beställ ultraljudsundersökning.
> 1 poäng: Beställ ultraljudsundersökning.