orto.nu

START - Skador - Generellt - Kristallartrit

Skada: Kristallartrit

Vårdnivå

Handläggs i normalfallet i primärvård, av reumatolog vid större besvär eller osäkerhet om diagnos.

Definitioner

Det finns olika kristaller som kan ge artriter:

  • Giktkristaller (giktartrit)
  • Pyrofosfatkristaller (pseudogikt)

Symtom

  • Snabbt insättande smärta i enstaka led, utan föregående trauma
  • Illrosa rodnad, svullnad och värmeökning runt leden
  • Ökad smärta vid rörelse (även passiv) och vid belastning
  • Kan komma i vilken led som helst men:
    • giktartrit oftast i MTP1-led, sedan i fallande frekvens subtalarled, fotled, knä, armbåge, handled [1]
    • pyrofosfatartrit oftast i knäled och handled [4, 5]
  • Pyrofosfatartrit finns även i kronisk form med symtom i flera månader, med symtom som ovan

Diagnos

Punktion som visar kristaller i ledvätska. Men man kan ha kristallartrit även utan kristallfynd vid mikroskopi, och man kan ha t.ex. septisk artrit även i led med kristaller.

Ofta har patienten känd giktartrit/pyrofosfatartrit sedan tidigare. Man kan mäta P-urat vilket typiskt är förhöjt vid giktartrit, men man kan ha giktartrit med normalt P-urat, och högt P-urat ger inte automatiskt giktartrit. Pyrofosfatartrit har inget samband med p-urat alls.

Man kan mäta CRP, vid kristallartrit så kan det vara från nästan normalt till > 400.

Som stöd vid diagnos av giktartrit kan man använda sig av poängberäkning där < 4 poäng utesluter giktartrit och > 8 poäng starkt talar för giktartrit [2], notera att den inte gäller för pyrofosfatartrit:

Manifestation Poäng
Tofi 13
Urat > 350 µmol/l 3,5
Maximal inflammation inom 24 timmar 0,5
Rodnad över led/leder 1
En eller fåtal leder engagerade 2
Manligt kön 2
MTP1 engagerad 2,5
Hypertoni eller hjärt-/kärlsjukdom 1,5

Diffdiagnoser

  • Septisk artrit - ger typiskt smärta vid rörelse och belastning, men inte lika smärtande vid beröring. Ger typiskt högre led-LPK, högre led-neutrofila, lägre led-glukos, högre laktat.
  • Reaktiv artrit - kan ge led-LPK upp till ca 50x109. Ger oftast polyartrit.
  • Reumatoid artrit - typiskt polyartrit.
  • Artros - kronisk sjukdom men kan ge symtom akut. Bör ge röntgenfynd och ha lågt led-LPK, bör inte ge smärta vid passiv rörelse med litet rörelseuttag.
  • Kalkaxel/kalkhöft - kan ge feber och högt CRP. Bör visa förkalkning i muskel vid röntgenundersökning. Bör inte ge högt led-LPK.
  • Erysipelas - kan ge feber och högt CRP. Bör ge tydligt avgränsbar, illröd rodnad. Bör inte ge ledsmärta vid passiv rörelse.

Handläggning

Kristallartrit läker oftast spontant inom någon vecka, men vid säker diagnos så bör man sätta in behandling:

  1. I första hand COX-hämmare i maxdos, artriten bör vika inom ett par dagar. Men patienter med kristallartrit har ofta kontraindikationer mot COX-hämmare.
  2. I andra hand kortison, exempelvis prednisolon 30 mg x 1 i tre till fem dygn. Man kan även ge intraartikulär injektion med kortison om det är olämpligt med systemisk behandling, exempelvis 0,3 ml i mindre led [3].
  3. I tredje hand kolkicin, 0,5 mg x 3 i max 4 dagar. Försiktighet vid njursvikt eller leversvikt, kan även interagera med bl.a. statiner, kalciumkanalblockerare, makrolider, cyklosporin och HIV-läkemedel.

Vid upprepade giktartritanfall, eller första attacken och samtidig tofi, njursten eller nedsatt njurfunktion så skriv remiss till vårdcentral för ställningstagande till uratsänkande behandling [3].

Kronisk pyrofosfatartrit kan behandlas med kolkicin eller kortison i låg dos, kolkicin 0,5 mg 1 x 1–2 alt. kortison 5–7,5 mg x 1 [4]. Vid utebliven effekt så remiss till reumatolog för ställningstagande till behandlin med exempelvis hydroxyklorokin eller metotrexat.

ICD-10

  • M10.0: Idiopatisk gikt
  • M10.0B: Gikt i axelled
  • M10.0C: Gikt i armbågsled
  • M10.0D: Gikt i handled/hand
  • M10.0F: Gikt i höftled
  • M10.0G: Gikt i knäled
  • M10.0H: Gikt i fotled/fot
  • M10.0X: Gikt med annan eller ospecificerad lokalisation
  • M10.1: Blygikt
  • M10.2: Gikt orsakad av läkemedel
  • M10.3: Gikt orsakad av nedsatt njurfunktion
  • M10.4: Annan sekundär gikt
  • M10.9: Gikt, ospecificerad
  • M11.8: Andra specificerade kristallartropatier
  • M11.8B: Pyrofosfatartrit i axelled
  • M11.8C: Pyrofosfatartrit i armbågsled
  • M11.8D: Pyrofosfatartrit i handled/hand
  • M11.8F: Pyrofosfatartrit i höftled
  • M11.8G: Pyrofosfatartrit i knäled
  • M11.8H: Pyrofosfatartrit i fotled/fot
  • M11.8X: Pyrofosfatartrit med annan eller ospecificerad lokalisation
  • M11.9: Kristallartropati, ospecificerad
  • M11.9B: Kristallartrit UNS i axelled
  • M11.9C: Kristallartrit UNS i armbågsled
  • M11.9D: Kristallartrit UNS i handled/hand
  • M11.9F: Kristallartrit UNS i höftled
  • M11.9G: Kristallartrit UNS i knäled
  • M11.9H: Kristallartrit UNS i fotled/fot
  • M11.9X: Kristallartrit UNS med annan eller ospecificerad lokalisation
  • M14.0: *Giktartropati orsakad av enzymdefekter och andra ärftliga sjukdomar

Referenser

  1. Gikt på internetmedicin.se (besökt 2019-12-28)
  2. Gikt – en känd och vanlig sjukdom, Lakartidningen.se (besökt 2020-08-25)
  3. Stora hälsovinster att uppnå med bättre behandling av gikt, Lakartidningen.se 2020-08-25 (besökt 2020-08-25)
  4. Pyrofosfatartrit på internetmedicin.se (besökt 2021-11-07)
  5. Pyrofosfatartrit på 1177 kunskapsstöd (besökt 2021-11-07)
  6. Gikt på 1177 kunskapsstöd (besökt 2023-06-08)

Uppdaterad: 2024-11-20 20:00:57 av Lars Johanson
Om webbsidan | Om copyright | Om cookies