Frakturer kan vara stabila eller instabila. Med instabil menas att den inte kommer att ligga kvar utan röra sig så pass mycket att den inte läker. Viss rörelse i frakturspalten är dock positivt för läkningen. Om det är instabilt så kan det ibland räcka med gips, om det är instabilt trots gips så brukar man operera.
Frakturer läker tidigare i kliniken än vid radiologi, om frakturen inte smärtar vid palpation eller belastning så är den kliniskt läkt. Typiska läkningstider:
Skelettdel, vuxen | veckor | |
---|---|---|
Klavikel | 1-3 | |
Skapula | 1-3 | |
Humerus, diafys | 10 | |
Radius | distal | 4-5 |
diafys | 12 | |
Ulna diafys | 10 | |
Skafoideum | 8-12 | |
Andra karpalben | 2-3 | |
Metakarpalben | 2-3 | |
Falanger | 2-3 | |
Sternum | 3-4 | |
Revben | 2-3 | |
Kotor | 24 | |
Pelvis | 8 | |
Femur | kollum/per-/subtrokantär | 16-24 |
diafys | 12-16 | |
Patella | 4-6 | |
Tibia diafys | 12-14 | |
Fibula diafys | 6 | |
Fotled | 6 | |
Talus | 6-8 | |
Kalkaneus | 6-8 | |
Tarsalben | 4-6 | |
Metatarsalben | 2-3 | |
Tå | 2-3 |
Skelettdel, barn | veckor | ||
---|---|---|---|
Klavikel | 1-3 | ||
Humerus | proximal/diafys | 2-3 | |
suprakondylär | ≤ 3 | ||
epikondyl | 2-3 | ||
Armbågsluxation | ≤ 2 | ||
Olekranon | 3 | ||
Radius | caput | 2-3 | |
collum | 2 | ||
diafys | 4-7 | ||
greenstick | 2-3 | ||
metafysär infraktion | 2 | ||
distal fyseolys | 2-3 | ||
Metakarpalben, subtrokantär | 2-3 | ||
Höft | 4-6 | ||
Femur | diafys | 2-6 års ålder | 4-6 |
sträckbehandling, upp till 12 års ålder | 3-4 | ||
extern fixation | 6-8 | ||
distal fys/epifys | 4-6 | ||
Eminentia interkondyloidea | 5-6 | ||
Tibia | proximal fys/epifys | 4-6 | |
diafys | små barn | 4-6 | |
> 10 års ålder | 8-10 | ||
distal metafys | 4-6 | ||
distal fys/epifys | 4-5 | ||
Fibula distal fys | 3-4 | ||
Mediala malleolen | 4 | ||
Talus | 6 | ||
Metatarsal | 2-3 | ||
Tå | 2 |
Frakturer registreras i frakturregistret, www.frakturregistret.se, förutom frakturer i skalle, sternum och revben samt hos barn även klaviklar, fingrar och tår.
Med öppen fraktur menas att det finns, eller vid frakturögonblicket fanns, kommunikation mellan frakturen och omgivningen vilket ger kraftigt ökad risk för infektion (grad1: 0-2 %, grad 2: 2-10 %, grad 3: 10-50 % [2]) och därmed sämre läkning och försvårad frakturfixation. Man kan klassificera öppen fraktur med sår enligt Gustilo-Anderson:
Vid öppen fraktur ska man påbörja intravenös profylaktisk antibiotikabehandling snarast möjligt, oftast kloxacillin 2 g x 3, vid kraftig kontamination ev. tillägg med bensyl-PC 3 g x 3 [1], vid penicillinallergi istället klindamycin 600 mg x 3. Om man kan misstänka gramnegativ kontamination så cefalosporin eller pip/taz. Behandlingstid vid profylax är till täckning eller maximalt ett dygn, vid stor skada och/eller stor kontamination maximalt 3 dygn. Vid fulminant infektion så tills infektionen är utläkt. Noggrann sårrengöring inkl. spolning med minst 3 liter sterilt koksalt bör göras på operation, pulse lavage bör INTE användas.
Vid Gustilo-Anderson grad 1: Efter antibiotikabehandling enligt ovan kan frakturen behandlas på samma sätt som sluten fraktur.
Vid Gustilo-Anderson grad 2 och 3: Diskutera med bakjour (och vid grad 3c med kärlkirurg). Frakturen bör grovreponeras och fixeras med gips på akuten, mjukdelar täckas med fuktiga kompresser och opereras med sårrevision och intern eller extern fixation inom 24 timmar (erfaret multidiciplinärt team är viktigare än den tidigare 6-timmarsregeln [2]). Inläggning med intravenös antibiotika enligt ovan.
VAC-behandling ger inte bättre resultat, men ev. färre omläggningar.
När fraktur slutat visa tecken till fortsatt läkning, man brukar vilja vänta minst 6 månader för att säkerställa läkning. Kan bero på:
Man kan utreda infektion och öka frakturstabuiliteten, t.ex. genom att byta till tjockare märgspik.
Läkningsprocess där frakturen skapat en led med ledkapsel. Ofta vid disfysära frakturer på humerus. Orsaker och behandling annars som vid non-union ovan.