orto.nu

START - Skador - Generellt - Sårskador

Skada: Sårskador

Innehåll

Akut sårskada

Undersök distalstatus. Sensorik ska undersökas innan bedövning, rörelseomfång och stabilitet kan vara bättre att undersöka efter bedövning.

Vid större sårskada som kräver hantering i narkos inom ett par timmar: ta bort kläder m.m., lägg på sterila kompresser och operationsanmäl akut, börja inte rengöra på akuten.

Lägg annars lokalbedövning, fingerbasblockad eller liknande. Såret ska rengöras, gärna med steril koksaltlösning, det fungerar annars med ljummet kranvatten. Använd gärna grov kanyl eller den mjuka, böjliga, intravasala delen av en PVK för att skölja i sår. Avlägsna död vävnad och främmande kroppar. Inspektera skador på senor, nerver, kärl och andra djupare strukturer. Beställ röntgenundersökning vid misstanke om skelettskada eller kvarvarande främmande kropp, vanligt fönsterglas syns inte på röntgen men glas med bly, t.ex. kristallglas, syns. Ultraljud kan vara ett alternativ för att hitta glas.

Åtgärda djupare skador vid behov.

Vid kontamination, infektion eller bett så lämna såret öppet. Förslut annars såret, om det ser fint ut och är max 18 timmar gammalt (äldre än så = infekterat) så kan man försluta med suturer. Hos barn är lim eller tejp bra då det inte gör ont. Lim fungerar bäst på mindre sår med torra, skarpa kanter. Informera om tecken till infektion (smärta, svullnad, rodnad, feber) och skriv remiss för omläggning via distriktssköterska om ca 3 dagar och suturtagning efter lämplig tid (7-14 dagar).

Antibiotikaprofylax ges normalt inte, men kan ges vid skada nära led eller sena (Heracillin 1 g x 3 i 3 dagar, alt Dalacin 300 mg x 3 i 3 dagar), eller vid öppen fraktur (se nedan). Vid manifest infektion så ta odling, sedan Heracillin 1 g x 3 i 7-10 dagar, alt. Dalacin 300 mg x 3 i 14 dagar.

Om det finns misstanke om att jordbakterier kommit in i såret så kontrollera om patienten är vaccinerad mot stelkramp. Man brukar räkna med att en full vaccinering (4 doser) varar i 20 år efter senaste sprutan, om det gått längre tid så ordinera en ny spruta.

Kroniskt sår/ej akut sår

Kallas kroniskt sår om det inte läkt inom 6 veckor, vanligast på ben.

Fötter och underben har sämre blodcirkulation och sämre läkningsförmåga, särskilt vid atheroskleros, diabetes och ödem. För att öka chansen till läkning så:

  • Utred bensår med arteriell insufficiens med ABI (ankel-brachialindex), om < 0,9 så kontakt med kärlkirurg
  • Minska ödem genom kompression, men var försiktig vid arteriell insufficiens så denna inte försämras
  • Regelbunden, men inte alltför tät, såromläggning. Vid infektion eller vätskande sår kan krävas daglig omläggning, vid torrt och fint men svårläkt sår kanske 1 gång/vecka.
    • Inspektera för tecken till infektion
    • Skölj rent endast om smutsigt/infekterat
    • Torr, svart nekros kan lämnas, annan död vävnad avlägsnas. Mekanisk rengöring med t.ex. sax och pincett till frisk vävnad (blödning), kan behöva lokalbedöva först
    • Lägg om såret - såret ska helst vara fuktigt men inte blött, sårkanterna torra, se till att omläggningen inte fastnar i såret
  • Gärna immobilisering, ibland kan det behövas gipsbehandling

Tecken till infektion:

  • Rodnad
  • Svullnad
  • Smärta
  • Värmeökning
  • Feber
  • Ökad sekretion
  • Ökad sårstorlek

Ta odling vid tecken till infektion och sätt in antibiotika, oftast Heracillin 1 g x 3. Notera att alla sår är koloniserade, det betyder inte att det är infekterat eller behöver behandlas med antibiotika.

  • Riklig varproduktion tyder på Stafylococcus aureus (vanligast, behandlas med Heracillin)
  • Tydligt avgränsad, stark rodnad tyder på infektion av Streptococcus pyogenes (= GAS = Grupp A-streptokock, behandlas med Kåvepenin)
  • Grönaktig sekretion med söt lukt tyder på infektion med Pseudomonas aeruginosa (behandlas ofta med Ciprofloxacin)
  • Kraftigt illaluktande sår tyder på växt av anaeroba bakterier, ofta E. coli (behandlas ofta med Ciprofloxacin)

ICD-10

T.ex.:

  • L97.9: Bensår som ej klassificeras annorstädes
  • L98.4: Kroniskt hudsår som ej klassificeras annorstädes (Kroniskt hudsår UNS)
  • L98.4A: Hudsår UNS
  • S01.8: Sårskada på andra specificerade delar av huvudet
  • S11.8: Sårskada på andra specificerade delar av halsen
  • S41.1: Sårskada på överarm
  • S51.0: Sårskada på armbåge
  • S51.9: Sårskada på underarm med icke specificerad lokalisation
  • S61.0: Sårskada på finger utan skada på nagel
  • S61.1: Sårskada på finger med skada på nagel
  • S61.7: Multipla sårskador på handled och hand
  • S61.8: Sårskada på andra specificerade delar av handled och hand
  • S61.9: Sårskada på handled och hand med icke specificerad lokalisation
  • S71.1: Sårskada på lår
  • S81.0: Sårskada på knä
  • S81.7: Multipla sårskador på underben
  • S81.8: Sårskada på andra specificerade delar av underben
  • S81.9: Sårskada på underben med icke specificerad lokalisation
  • S91.0: Sårskada på fotled
  • S91.1: Sårskada på tå utan skada på nagel
  • S91.2: Sårskada på tå med skada på nagel
  • S91.3: Sårskada på andra delar av fot
  • S91.7: Multipla sårskador på fotled och fot
  • T01.2: Sårskador som engagerar flera regioner av övre extremitet
  • T01.3: Sårskador som engagerar flera regioner av nedre extremitet
  • T01.6: Sårskador som engagerar flera regioner av övre extremitet jämte nedre extremitet
  • T01.8: Sårskador som engagerar andra kombinationer av kroppsregioner
  • T01.9: Multipla sårskador, ospecificerade
  • T11.1: Sårskada på övre extremitet, nivå ospecificerad
  • T13.1: Sårskada på nedre extremitet, nivå ospecificerad
  • T14.1: Sårskada på icke specificerad kroppsregion
  • T14.1:B Öppen sårskada, ospecificerad
  • T14.1:X Ospecificerad sårskada på icke specificerad kroppsregion

Uppdaterad: 2019-07-09 17:50:27 av Lars Johanson
Om webbsidan | Om copyright | Om cookies