orto.nu

START - Skador - Generellt - Reaktiv artrit

Skada: Reaktiv artrit

Definitioner

Hör till familjen spondartriter.

  • Reiters triad: artrit, uretrit och irit/konjunktivit

Symtom

  • Inflammation i en eller flera leder
  • Nedre extremiteter drabbas oftast, knä vanligast
  • Kan vara associerat med:
    • Ryggsmärta
    • Akillestendinos
    • Plantarfasciit
    • Svullna fingrar/tår
    • Inflammation i öga (irit/konjunktivit)
    • Uretrit
    • IBD
    • Psoriasis
    • Ankyloserande spnodylartrit (Bechterews sjukdom)

Kan komma 1-4 veckor efter infektion, ofta med [1, 2]:

  • Campylobacter
  • Clostridium
  • Klamydia
  • Salmonella
  • Shigella
  • Yersinia

Diagnos

Typiska symtom och anamnes, uteslutning av diffdiagnoser. Punktera om möjligt leden för cellräkning och gärna odling.

Kan ge led-LPK upp till ca 50x109, ledglukos och ledlaktat bör varanära normalvärde.

Diffdiagnoser

  • Septisk artrit - ger typiskt smärta vid rörelse och belastning, kan ge allmänpåverkan. Ger typiskt högre led-LPK, högre led-neutrofila, lägre led-glukos, högre laktat.
  • Gikt, pseudogikt - ger typiskt illrosa rodnad, ger smärta t.ex. av täckets tyngd, kan ge feber och frossa. Kan ge led-LPK > 50x109.
    Diagnos: kristaller i punktat, men det kan vara gikt/pseudogikt även utan kristaller i punktatet.
  • Borreliaartrit - kan ge led-LPK > 50x109. Ger typiskt svängande feber som kan vara hög, hydrops men inte mycket ledsmärta.
    Diagnosticeras via PCR i ledvätska, höga titrar av IgG i blod kan ge ledtråd.
    Behandlas med doxycyklin 100 mg x 2 i 14 dagar. 
  • Reumatoid artrit - typiskt polyartrit.
  • Artros - kronisk sjukdom men kan ge akuta symtom. Bör ge röntgenfynd och ha lågt led-LPK, bör inte ge smärta vid passiv rörelse med litet rörelseuttag.
  • Kalkaxel/kalkhöft - kan ge feber och högt CRP. Bör visa förkalkning i muskel vid röntgenundersökning. Bör inte ge högt led-LPK.
  • Erysipelas - kan ge feber och högt CRP. Bör ge tydligt avgränsbar, illröd rodnad. Bör inte ge ledsmärta vid passiv rörelse.

Handläggning

  • Blodprovstagning med infektionsprover och urat, CRP ofta > 100 [2].
  • Ledpunktion om möjligt, med cellräkning, kristallanalys och odling.
  • Injicera gärna kortison lokalt i leden
  • Behandling med:
    • COX-hämmare om inga kontraindikationer
    • Kortisonkur om inte lämpligt med COX-hämmare
    • I långvariga fall immunomodulerande läkemedel, handläggs av reumatolog
    • Ev klamydiainfektion ska behandlas [2]
  • Information om att artriten kan kvarstå lång tid, i 10 % av fallen i ett år [1]
  • Gärna remiss till reumatolog

ICD-10

  • M02.0: Artrit efter tarm-bypass
  • M02.1: Artrit efter dysenteri
  • M02.2: Artrit efter vaccination
  • M02.3: Reiters sjukdom
  • M02.8: Andra specificerade reaktiva artriter
  • M02.9: Reaktiv artrit, ospecificerad
  • M02.9B: Reaktiv artrit UNS i axelled
  • M02.9C: Reaktiv artrit UNS i armbågsled
  • M02.9D: Reaktiv artrit UNS i handled/hand
  • M02.9F: Reaktiv artrit UNS i höftled
  • M02.9G: Reaktiv artrit UNS i knäled
  • M02.9H: Reaktiv artrit UNS i fotled/fot
  • M02.9X: Reaktiv artrit UNS med annan eller ospecificerad lokalisation

Referenser

  1. Reaktiv artrit på nationelltklinisktkunskapsstod.se (besökt 2021-12-16)
  2. Reaktiv artrit på internetmedicin.se (besökt 2021-12-16)

Uppdaterad: 2021-12-18 15:08:53 av Lars Johansson
Om webbsidan | Om copyright | Om cookies