orto.nu

START - Skador - Generellt - Septisk artrit

Skada: Septisk artrit

Symtom

  • Snabbt insättande smärta i enstaka led, utan föregående trauma
  • Svullnad, ibland värmeökning och rodnad runt leden [3]
  • Ökad smärta vid rörelse (även passiv) och vid belastning
  • Leden hålls stilla i den vinkel som ger mest utrymme i leden
  • Feber i 60 % av fallen [2], frossa
  • Kan bli allmänpåverkad, även septisk
  • Kan komma i vilken led som helst men oftast i knä, sedan i fallande frekvens höft, axel, armbåge, fotled, SC-led [2]

Diagnos

Kom ihåg att man kan få septisk artrit även t.ex. vid känd gikt och med giktkristaller i ledvätska.

  • Positiv odling från den aktuella leden, men denna kan vara falskt negativ i 10 % av fallen [3]. Behandling måste sättas in innan man fått odlingssvar.
  • Preliminär diagnos vid:
    • Led-LPK > 50x109 varav > 90 % neutrofiler, TBC ger dock monocytär övervikt [3]
    • Led-procalcitonin > 0,3 [3]
    • Ledlaktat > 10 mmol/l [3]
    • Led-glukos:
      • < blodglukos - 2,5 mmol/l [3]
        eller
      • < 50 % av blodglukos [3]
        eller
      • < 1,5 mmol/l [3]
  • Följande talar emot septisk artrit:
    • Led-LPK < 20x109 varav < 70 % neutrofiler [3]
    • Laktat < 7 mmol/l

Diffdiagnoser

  • Gikt, pseudogikt - ger typiskt illrosa rodnad, ger smärta t.ex. av täckets tyngd. Kan ge led-LPK > 50x109. Det kan vara gikt/pseudogikt även utan kristaller i punktatet.
  • Reaktiv artrit - kan ge led-LPK upp till ca 50x109. Kan ge polyartrit.
  • Reumatoid artrit - typiskt polyartrit.
  • Artros - kronisk sjukdom men kan ge akuta symtom. Bör ge röntgenfynd och ha lågt led-LPK, bör inte ge smärta vid passiv rörelse med litet rörelseuttag.
  • Kalkaxel/kalkhöft - kan ge feber och högt CRP. Bör visa förkalkning i muskel vid röntgenundersökning. Bör inte ge högt led-LPK.
  • Erysipelas - kan ge feber och högt CRP. Bör ge tydligt avgränsbar, illröd rodnad. Bör inte ge ledsmärta vid passiv rörelse.

Handläggning

Septisk artrit är ett potentiellt allvarligt tillstånd med risk för leddestruktion då infektionen snabbt kan destruera ledbrosk (inom 48 timmar), kan också ge septisk patient och har mortalitet runt 10 % [3]. Diffdiagnostiken kan också vara svår. Vid misstanke:

  • Vid misstanke om septisk artrit i höftled:
    • Beställ DT för att se vätska i leden
    • Anmäl för operation med punktion av höftled, och vid behov spolning
  • Vid misstanke om subkutan infektion: stick ej igenom infekterat område, det finns risk att föra in bakterier i leden.
  • Annars, försök sticka i leden (aseptiskt):
    • Inspektera ledvätskan (trögflytande, varig vätska tyder på infektion)
    • Skicka för odling
    • Analysera ledvätskan för neutrofila, laktat och procalcitonin om laboratoriet klarar, LPK, glukos och kristaller
  • Ta samtidigt p-glukos för jämförelse med led-glukos
  • Ta odling från blod, urin och vid behov fler lokaler
  • Ta infektionsprover
  • Beställ slätröntgen av leden
  • Vid osäker diagnos och/eller inget utbyte vid ledpunktion: beställ gärna ultraljud av leden för att utreda ökad mängd vätska och om möjligt ultraljudsledd punktion
  • Efter att odling tagits, eller vid instabil patient: sätt in intravenös antibiotika, i normalfallet cloxacillin 2g x 3 (ofta i en vecka, därefter flukloxacillin ytterligare 3 veckor) [1, 3]
  • Anmäl för operation med spolning av leden, vid behov synovektomi
  • Upprepa spolning vid behov
  • Mobilisering så snart det går med tanke på smärta [1]
  • Kontrollröntgen efter 6 veckor [1]

ICD-10

  • M00: Varig artrit
  • M00.0: Stafylokockartrit och stafylokockpolyartrit
  • M00.0B: Septisk artrit (stafylokocker) i axelled
  • M00.0C: Septisk artrit (stafylokocker) i armbågsled
  • M00.0D: Septisk artrit (stafylokocker) i handled/hand
  • M00.0E: Septisk pelvospondylit (stafylokocker)
  • M00.0F: Septisk artrit (stafylokocker) i höftled
  • M00.0G: Septisk artrit (stafylokocker) i knäled
  • M00.0H: Septisk artrit (stafylokocker) i fotled/fot
  • M00.0X: Septisk artrit (stafylokocker) med annan eller ospecificerad lokalisation
  • M00.1: Pneumokockartrit och pneumokockpolyartrit
  • M00.2: Streptokockartrit och streptokockpolyartrit
  • M00.2B: Septisk artrit (streptokocker) i axelled
  • M00.2C: Septisk artrit (streptokocker) i armbågsled
  • M00.2D: Septisk artrit (streptokocker) i handled/hand
  • M00.2E: Septisk pelvospondylit (streptokocker)
  • M00.2F: Septisk artrit (streptokocker) i höftled
  • M00.2G: Septisk artrit (streptokocker) i knäled
  • M00.2H: Septisk artrit (streptokocker) i fotled/fot
  • M00.2X: Septisk artrit (streptokocker) med annan eller ospecificerad lokalisation
  • M00.8: Artrit och polyartrit orsakad av annan specificerad bakterie
  • M00.8B: Artrit och polyartrit orsakad av annan specificerad bakterie i axelled
  • M00.8C: Artrit och polyartrit orsakad av annan specificerad bakterie i armbågsled
  • M00.8D: Artrit och polyartrit orsakad av annan specificerad bakterie i handled/hand
  • M00.8F: Artrit och polyartrit orsakad av annan specificerad bakterie i höftled
  • M00.8G: Artrit och polyartrit orsakad av annan specificerad bakterie i knäled
  • M00.8H: Artrit och polyartrit orsakad av annan specificerad bakterie i fotled/fot
  • M00.8X: Artrit och polyartrit orsakad av annan specificerad bakterie med annan eller ospecificerad lokalisation
  • M00.9: Purulent artrit, ospecificerad
  • M00.9B: Purulent artrit UNS i axelled
  • M00.9C: Purulent artrit UNS i armbågsled
  • M00.9D: Purulent artrit UNS i handled/hand
  • M00.9F: Purulent artrit UNS i höftled
  • M00.9G: Purulent artrit UNS i knäled
  • M00.9H: Purulent artrit UNS i fotled/fot
  • M00.9X: Purulent artrit UNS med annan eller ospecificerad lokalisation

Referenser

  1. Septisk artrit på internetmedicin.se (besökt 20119-12-28)
  2. Septic arthritis på orthobullets.com (besökt 2019-12-28)
  3. Vårdprogram för Led- och skelettinfektioner 2018 (besökt 2019-12-28)

Uppdaterad: 2019-12-29 11:59:43 av Lars Johanson
Om webbsidan | Om copyright | Om cookies