orto.nu

START - Skador - Generellt - Septisk artrit

Skada: Septisk artrit

Symtom

Snabbt insättande smärta i enstaka led, utan föregående trauma
Svullnad, ibland värmeökning och rodnad runt leden [3]
Ökad smärta vid rörelse (även passiv) och vid belastning
Leden hålls stilla i den vinkel som ger mest utrymme i leden
Feber i 60 % av fallen [2], frossa
Kan bli allmänpåverkad, även septisk
Kan komma i vilken led som helst men oftast i knä, sedan i fallande frekvens höft, axel, armbåge, fotled, SC-led [2]

Diagnos

Kom ihåg att man kan få septisk artrit även t.ex. vid känd gikt och med giktkristaller i ledvätska.

Positiv odling från den aktuella leden, men denna kan vara falskt negativ i 10 % av fallen [3]. Behandling måste sättas in innan man fått odlingssvar.
Preliminär diagnos vid:
- Led-LPK > 50x10⁹ varav > 90 % neutrofiler, TBC ger dock monocytär övervikt [3]
- Led-procalcitonin > 0,3 [3]
- Ledlaktat > 10 mmol/l [3]
- Led-glukos:
  - < blodglukos - 2,5 mmol/l [3]
    eller
  - < 50 % av blodglukos [3]
    eller
  - < 1,5 mmol/l [3]
Följande talar emot septisk artrit:
- Led-LPK < 20x10⁹ varav < 70 % neutrofiler [3]
- Laktat < 7 mmol/l

Diffdiagnoser

Gikt, pseudogikt - ger typiskt illrosa rodnad, ger smärta t.ex. av täckets tyngd, kan ge feber och frossa. Kan ge led-LPK > 50x10⁹, feber och CRP > 200.
Diagnos: kristaller i punktat, men det kan vara gikt/pseudogikt även utan kristaller i punktatet.
Reaktiv artrit - kan ge led-LPK upp till ca 50x10⁹. Kan ge polyartrit.
Borreliaartrit - kan ge led-LPK > 50x10⁹. Ger typiskt svängande feber som kan vara hög, hydrops men inte mycket ledsmärta.
Diagnosticeras via PCR i ledvätska, höga titrar av IgG i blod kan ge ledtråd.
Behandlas med doxycyklin 100 mg x 2 i 14 dagar.
Reumatoid artrit - typiskt polyartrit.
Artros - kronisk sjukdom men kan ge akuta symtom. Bör ge röntgenfynd och ha lågt led-LPK, bör inte ge smärta vid passiv rörelse med litet rörelseuttag.
Kalkaxel/kalkhöft - kan ge feber och högt CRP. Bör visa förkalkning i muskel vid röntgenundersökning. Bör inte ge högt led-LPK.
Erysipelas - kan ge feber och högt CRP. Bör ge tydligt avgränsbar, illröd rodnad. Bör inte ge ledsmärta vid passiv rörelse.

Handläggning

Septisk artrit är ett potentiellt allvarligt tillstånd med risk för leddestruktion då infektionen snabbt kan destruera ledbrosk (inom 48 timmar), kan också ge septisk patient och har mortalitet runt 10 % [3]. Diffdiagnostiken kan också vara svår. Vid misstanke:

Vid misstanke om septisk artrit i höftled:
- Beställ DT för att se vätska i leden
- Anmäl för operation med punktion av höftled, och vid behov spolning
Vid misstanke om subkutan infektion: stick ej igenom infekterat område, det finns risk att föra in bakterier i leden.
Annars, försök sticka i leden (aseptiskt):
- Inspektera ledvätskan (trögflytande, varig vätska tyder på infektion)
- Skicka för odling
- Analysera ledvätskan för neutrofila, laktat och procalcitonin om laboratoriet klarar, LPK, glukos och kristaller
Ta samtidigt p-glukos för jämförelse med led-glukos
Ta odling från blod, urin och vid behov fler lokaler
Ta infektionsprover
Beställ slätröntgen av leden
Vid osäker diagnos och/eller inget utbyte vid ledpunktion: beställ gärna ultraljud av leden för att utreda ökad mängd vätska och om möjligt ultraljudsledd punktion
Efter att odling tagits, eller vid instabil patient: sätt in intravenös antibiotika, i normalfallet cloxacillin 2g x 4 (ofta i en vecka, därefter flukloxacillin ytterligare 3 veckor) [1, 3]
Det finns olika meningar om vilka leder som behöver spolas. Generellt så spolas större leder såsom axel-, höft och knäleder. Vid septisk artrit i fotled så kan man beställa DT med kontrast (för att även se möjlig abscess), om denna visar ökad vätska i leden så spolas den, i annat fall eventuellt inte. Handleder, MCP-leder, IP-leder m.m. spolas på en del sjukhus, på andra inte.
Upprepa spolning vid behov
Mobilisering så snart det går med tanke på smärta [1]
Kontrollröntgen efter 6 veckor [1]

ICD-10

M00: Varig artrit
M00.0: Stafylokockartrit och stafylokockpolyartrit
M00.0B: Septisk artrit (stafylokocker) i axelled
M00.0C: Septisk artrit (stafylokocker) i armbågsled
M00.0D: Septisk artrit (stafylokocker) i handled/hand
M00.0E: Septisk pelvospondylit (stafylokocker)
M00.0F: Septisk artrit (stafylokocker) i höftled
M00.0G: Septisk artrit (stafylokocker) i knäled
M00.0H: Septisk artrit (stafylokocker) i fotled/fot
M00.0X: Septisk artrit (stafylokocker) med annan eller ospecificerad lokalisation
M00.1: Pneumokockartrit och pneumokockpolyartrit
M00.2: Streptokockartrit och streptokockpolyartrit
M00.2B: Septisk artrit (streptokocker) i axelled
M00.2C: Septisk artrit (streptokocker) i armbågsled
M00.2D: Septisk artrit (streptokocker) i handled/hand
M00.2E: Septisk pelvospondylit (streptokocker)
M00.2F: Septisk artrit (streptokocker) i höftled
M00.2G: Septisk artrit (streptokocker) i knäled
M00.2H: Septisk artrit (streptokocker) i fotled/fot
M00.2X: Septisk artrit (streptokocker) med annan eller ospecificerad lokalisation
M00.8: Artrit och polyartrit orsakad av annan specificerad bakterie
M00.8B: Artrit och polyartrit orsakad av annan specificerad bakterie i axelled
M00.8C: Artrit och polyartrit orsakad av annan specificerad bakterie i armbågsled
M00.8D: Artrit och polyartrit orsakad av annan specificerad bakterie i handled/hand
M00.8F: Artrit och polyartrit orsakad av annan specificerad bakterie i höftled
M00.8G: Artrit och polyartrit orsakad av annan specificerad bakterie i knäled
M00.8H: Artrit och polyartrit orsakad av annan specificerad bakterie i fotled/fot
M00.8X: Artrit och polyartrit orsakad av annan specificerad bakterie med annan eller ospecificerad lokalisation
M00.9: Purulent artrit, ospecificerad
M00.9B: Purulent artrit UNS i axelled
M00.9C: Purulent artrit UNS i armbågsled
M00.9D: Purulent artrit UNS i handled/hand
M00.9F: Purulent artrit UNS i höftled
M00.9G: Purulent artrit UNS i knäled
M00.9H: Purulent artrit UNS i fotled/fot
M00.9X: Purulent artrit UNS med annan eller ospecificerad lokalisation

Referenser

Septisk artrit på internetmedicin.se (besökt 20119-12-28)
Septic arthritis på orthobullets.com (besökt 2019-12-28)
Led- och skelettinfektioner – Vårdprogram från SILF (besökt 2019-12-28)

Uppdaterad: 2023-09-07 10:33:57 av Lars Johanson